Rubriker är bara åt helvete
Har du någonsin vart kär, älskat någon? Avskyvärt, eller hur?
Det gör dig så sårbar. Det öppnar din bröstkorg och ditt hjärta och det betyder att någon kan ta sig in där och röra runt och ställa till det.
Du bygger upp ett försvar, du bygger upp en hel jävla vapenrustning, så att inget kan göra dig illa, sen vandrar en idiot, som inte alls är annorlunda från någon annan idiot, in i ditt idiotiska liv.. Du ger han en bit av dig. Han frågade egentligen inte om det. Han gjorde något dumt en dag, som att kyssa dig eller le mot dig, och sen var inte ditt liv ditt eget längre.
Kärleken tar gisslan. Den tar sig in i dig. Den äter dig och lämnar dig gråtandes i mörkret, så enkelt så att en fras som "kanske vi bara ska vara vänner" förvandlas till glassplitter som tar sig in ända till hjärtat.
Det gör ont. Inte bara i fantasin. Inte bara i huvudet. Det är ett själ-smärta, det är en tar-sig-in-i-dig-och-sliter-dig-i-bitar-smärta. Jag hatar kärlek.
"You mave not love me today, tomorrow, or ever, but I will love you until it kills me, and, even then, you'll be in my heart".
"Spiteful words can hurt your feelings, but silence breaks your heart".
